Om

Konst har alltid varit ett sätt för mig att utforska, ifrågasätta och koppla samman med världen omkring mig. På mitten av 90-talet köpte jag min första dator. När de digitala verktygen utvecklades, växte även min nyfikenhet. Jag drogs till skärningspunkten mellan konst och teknik, fascinerad av hur nya medier kunde utvidga gränserna för visuell uttryck. Idag erbjuder artificiell intelligens mig möjligheter jag aldrig kunnat föreställa mig: förmågan att skapa originella, unika konstverk som förenar mänsklig avsikt med maskinens kapabiliteter. För mig är AI inte en ersättning för konstnären – det är ett verktyg, precis som kameran en gång var, som gör att vi kan se och skapa på nya sätt. Mitt arbete utforskar ofta surrealism, mänskliga känslor och spänningen mellan det bekanta och det oväntade. Jag inspireras av vintage-estetik, Art Deco och den vardagliga poesin i förorts- och stadslivet. Genom uppmaningar, fotografi och generativa processer strävar jag efter att väcka känslor – ibland lugna, ibland störande, alltid autentiska. Jag tror att konst inte definieras av de verktyg vi använder, utan av de känslor vi väcker och de berättelser vi berättar. Oavsett om jag arbetar med en pensel eller en processor, är mitt mål att skapa bilder som rör människor, väcker nyfikenhet och inbjuder betraktaren att lita på sin egen smak och känslomässiga respons. Konst för mig är vad ögat ser och hjärtat känner. Min resa pågår – en kontinuerlig utforskning av vad det innebär att vara konstnär i en digital tidsålder. Jag föddes 1948 på Zeeland, där jag växte upp i en värld där TV var den senaste teknologin. Senare utbildade jag mig till lärare och idag lever jag som digital / AI-konstnär. Jag ställer ut i gallerier i butiker och på censurerade utställningar.

CV